tisdag 15 november 2011

Självbehärskning

Nu känner jag hur det bubblar inom mig igen...av ilska!
Alla påminnelser om gamla ex triggar igång mig...igen...
Skulle igen ha lust att skriva och skicka ett mail...men får återigen hejda mig.
Det skulle stå något i stil med det här:

Ditt gamla bittra avskräde!
Nu är jag så förbannat trött på dig och din oförmåga till mänsklighet och känsla för det du gör/inte gör.
Fars dag...vad betyder det för dig? Ingenting antagligen...inte för mig heller egentligen...men för din dotter gör det det! Hon har en pappa som älskar henne, och som hon älskar och avgudar tillbaks!
Hindrade du henne? "Glömde" du att påminna? Inte så att min älskling bryr sig om fars dag heller...men både han och jag vet hur ledsen tösen blir när hon "missar" att uppmärksamma sin far...
De andra är stora och kommer ihåg sånt själva...hon gör inte det...eller vet inte hur hon ska göra...
Ett telefonsamtal eller sms är ju lätt ordnat/avklarat...men inte ens det hände. Det är inte din skyldighet...men som mor och människa borde du se till ditt barns bästa!
Jag hjälpte flickan med inköp och emballage och frimärken...för DITT födelsedagspaket i somras. Vi skrev adressen och skickade iväg det...och jag hörde i efterhand att du blivit glad. Nu hade du chansen att "ge" tillbaka en liten liten tjänst...bara att påminna...
Det klarade du inte.
Jag kan ju säga att det var sista gången jag gjorde något sådant...som att se till att DU fick paket på din födelsedag! Aldrig kommer det att hända igen!
Din jävla räpa!
Du fattar inte heller att du inte ska kontakta oss! Du tar tösens telefon och ringer min man...för att lura honom att svara! DET är så fult! Du har sjunkit så lågt nu att du snart står öga mot öga med fan själv!
Du förtalar min man inför myndigheter, och håller dig inte till sanningen...
VET du hur nära du är en polisanmälan??? VET du hur stor lust jag har att göra ditt liv till ett helvete genom anonyma anmälningar till barnskyddet?? Ta kontakt med ditt arbete och snacka skit om dig för din chef och dina arbetskamrater... VET du hur stor lust jag har??

VET du också att man som vuxen och med sinnet i behåll INTE gör sånt??

Nej...jag behärskar mig. Det kan inte du! Det allra värsta är att du inbillar dig att du har RÄTT att bära dig åt precis hur som helst bara för att...?...nä...här tar min fantasi slut. Jag fattar faktiskt inte hur du kan tro att du har den rätten. Du skriver/säger/sms.ar/baktalar/ljuger vad som helst samt använder barnen som slagträn/osv...och tycker att du gör rätt!...?????? Att det är någon annans fel att du måste bete dig på det sättet...?????
Du har ju allvarliga fel i huvudet!!

*pust*
Hårdsmält måhända...men så känner jag.
Undrar hur länge jag kan hålla mig? Hur långt min självbehärskning räcker?
Borde kanske gå ut i skogen och skrika okvädningsord som Borkas fru i "Ronja Rövardotter" skrek åt Mattis över helvetesgapet...

kram

4 kommentarer:

  1. Jag som är kroniskt konflikträdd blir alldeles svettig och kan bara säga att jag beundrar ditt mod. Själv vet jag att jag skulle troligtvis tiga och bita ihop. Det är som det är med den där damen... Man vet aldrig, kanske det var just denna reaktion som önskades? Lite grus i er tomtebolycka? Detta säger jag fast jag inget vet om saken, så jag ber dig förbise om jag är helt ute och cyklar. Ni får hjälpa tösen att ha en super extra farsdag för pappa nästa gång de ses... med kaffe på säng och hela grejen ;)

    SvaraRadera
  2. Jo Bella...det var troligen helt menat att vi skulle bli ledsna...du är inte alls ute och cyklar, som jag ser det. Vi ska ha en extra farsdag, tack för tipset! Man blir lite låst i tankarna när man blir så arg och ledsen...så jättekram till dig! Det ska bli kul att få "överraska" far sen, nästa gång. :))

    SvaraRadera
  3. Jadu, ödessyster ellernåt :(
    Man kan bli tokig över galna anklagelser som är så grundlösa att man häpnar. Och man kan inte skydda sig från galna sjuka människor som anser det vara deras rätt att terrorisera. Inte ens när de projicerar hejvilt och svänger på kakan och anmäler en för en massa galenskaper. Jag har haft tur, barnskyddet har varit sunda och förnuftiga, eller personen i frågas manipulationer har kanske genomskådats. Men det tar på att leva i vissheten om att någon sjukt paranoid galning går omkring och tror att man GÖR en massa saker med den personen som nåtslags huvudperson. Uscha. Hoppas det lugnar sig för oss alla. För er finns det hopp ännu. Expertisen har dock förvarnat mig om att om det hållit på så länge och starkt och eftersom personen haft liknande problem så länge som inte kunnat komma tillrätta med, så är sannolikheten stor att jag får dras med det. Tills personen hittar någon annan att bli besatt av, eller nåt :( Kramkram, lite ledsen sådan.

    SvaraRadera
  4. Kram Santha! Expertisen säger samma om vårt "problem"...det kommer aldrig att sluta. Bara lugna ner sig om det inte ges näring till sjukskaperna i form av svar eller motanklagelser. Det har ju också stämt bra, men tyvärr är vi nu tvungna att få klart ett avtal, därav "bensinen på brasan" denna gång...

    SvaraRadera