Bra början?

Det började i morse...
Sopgubben kom och skulle hämta tunnan för tömning...för jag hade glömt att ställa ut vid vägen...och hade även glömt både tid och rum, verkar det som, för jag stirrade förvånat på honom...malde runt i hjärnan...och frågade: -Är det fredag idag????
-Jo, det är fredag, svarade han och fortsatte mot tunnan för att ta den...
-Men...??? Jag har ju inte hunnit lägga i det sista...eller...hunnit o hunnit...hade ju glömt bort det totalt!
-Ingen panik, svarade han, jag väntar.
-Trevlig helg nu då, sa han innan han for sen... (fniss)
Jag undrar just vad han hade för tankar om mig/oss...

Nåja.
Dagen fortsatte med en skön promenad i det vackra vädret...känns riktigt varmt. +9° visade termometern.
Två fjärilar har skådats...då ÄR det vår på riktigt!
Men...det kommer säkert bakslag...som vanligt.

Jag har nya skor...för promenad/vandring.
Underbara!
För första gången i mitt liv har jag kunnat gå ut och gå med nya skor utan att få blåsor eller skav!
Fantastiskt!

I övrigt är det en ständigt gnagande oro för tösen som pågår.
De hade besök av socialtjänsten igår, vet vi... men har inte hört något mer om det.
Tösen har inte svarat på sms förrän just nu för en stund sen...sa att telefonen varit urladdad...(?)
Sonen, som ännu bor hos mamman, är brinnande arg på sin pappa...just för anmälan som gjordes. (och lite andra saker...gammalt som kommer upp till ytan, saker som han egentligen inte har med att göra)
Han är "hjärntvättad" av sin mor, det är tydligt när man hör hans argument och ilskna påhopp...
Har helt enkelt tagit ställning för mamman i det här läget.
Det kan vi leva med...bara tösen mår bra.
Det är det vi inte tror att hon gör...liksom.
Vi kan bara hoppas att socialtjänsten gör sitt jobb och kan få reda på hur det ligger till.

kram