Trots en massa promenader...och stavgångsturer...blir jag inte piggare.
Häromdagen trodde jag faktiskt att det hade vänt. Älsklingen var t.om imponerad...farten uppför bergen var...om inte hisnande, så iallafall näst intill. :))
Jag orkade! Jag hade krafter!
Idag var det precis tvärtom.
Gick ensam för en gångs skull...tog stavarna...och gav mig av uppför.
Pust pust...stön stön...lite mer vatten...hm...kanske vila lite...eller iallafall sakta ner farten.
Jag gick 1,5h lång runda.
Sen kunde jag ha krupit ner i sängen, så trött var jag.
Den tröttheten gick sen dessvärre inte över så nu ska jag äntligen gå i säng!
kram
Jag har lärt mig av mitt motionerande att:
SvaraRaderaNär kroppen märker att du vill använda muskler som inte finns, så bygger den dessa till dig.
Det "nallar" på energin. Ta ett lugnare pass, vila... och nästa gång går det mycket bättre.
Så måste det vara...eller så börjar det bli tjockt med pollen i luften, så att jag inte får det syre jag behöver...
Radera